Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÖJA, v.2 -ar.
Etymologi
[efter mnt. bloien, motsv. fsax. blōian, holl. bloeien, fht. bluoian, t. blühen, ags. blōwan, eng. blow (se BLOMMA, sbst.)]
(†) blomma, blomstra. Såsom itt höö Huilkit om morgonen blöyar. Psalt. 90: 6 (öfv. 1536). — mer l. mindre bildl. Een menniskia .. blöyar såsom itt blomster på markenne. Psalt. 103: 15 (öfv. 1536). Därs. 132: 18 (Därs.).

 

Spalt B 3625 band 5, 1917

Webbansvarig