Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÄND, n.; best. -et.
Etymologi
[eg. vbalsbst. till BLÄNDA, v. (se d. o. I 2)]
(†) yttre sken l. prakt, bländverk. En verldslig uppfattning af blomstret, hvilken här stadnade vid skimret, vid bländet! (är det som framkallat örtnamnet junkerpå växten Orchis maculata Lin.). Dybeck Runa 1849, s. 19.

 

Spalt B 3596 band 5, 1917

Webbansvarig