Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÄCKHORN bläk3~hω2rn, i Skåne o. Värml. vanl., eljest sällan 4~1 (blä`ckhorn Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. blækhorn, isl. blekhorn, mnt. o. ä. t. blackhorn, äfvensom mnt. inkethorn, holl. inkthoorn, eng. inkhorn, ä. t. tintenhorn; namnet är föranledt däraf att urspr. horn l. af horn gjorda (l. hornliknande) kärl användes som bläckbehållare]
1) [jfr motsv. anv. i d., isl., mnt., holl., ä. t. o. eng.] mindre kärl, numera oftast af glas, i hvilket det till omedelbart bruk vid skrifning bestämda bläcket förvaras; jfr BLÄCK-DOSA, -FJÄRDING, -GLAS, -HUS, -KAR. Var. rer. 32 (1538). En Student skal (i studerkammaren) hafwa sitt Bibliothek, .. bleckhorn, eller Schrifftygh (medh pennehwset och penneknifwen). Schroderus Comenius 738 (1639). Jag slog bläck-hornet öfver papperet i ställe för sand-dosan. Dalin Arg. 1: 211 (1733, 1754). (Bläck) förvarades i gethorn, som man brukade sticka i en väggfast ring bredvid skrifvarens bänk. På Birgittas tid hade därjämte flyttbara bläckhorn af metall kommit i bruk. C. Bildt i Ord o. bild 1896, s. 416. jfr FICK-, GLAS-, RES-, SILFVER-BLÄCKHORN m. fl. — mer l. mindre bildl. (En) döör i Wijnglaset, .. (en annan) Fördränker sin Siäl i Blekhornet. Schroderus Hoflefv. 288 (1629). Inan Döden för evigt sätter propp i mitt bläckhorn. Kellgren (1788) i 2 Saml. 7: 125. De dramatiska idéerna (hos Tavaststjerna) stannade tillsvidare i bläckhornet. Söderhjelm Tavaststjerna 131 (1900).
2) (†) mussla af släktet Donax Lin., trekantsmussla. Retzius Djurr. 108 (1772).
Ssgr (till 1): A: BLÄCKHORN-STÄLL, se B.
B: BLÄCKHORNS-HJÄLTE. (numera knappast br.) bläcksuddare. Allm. journ. 1815, nr 2, s. 2. DA 1824, nr 60, s. 16. —
-STÄLL. (bläckhorn-) Salomon Slöjdsk. 1: 53 (1876). —
-STÖPARE. (†) Risingh Kiöph. 95 (1669). —
-SVARFVARE. (†) Risingh Kiöph. 95 (1669).

 

Spalt B 3588 band 5, 1917

Webbansvarig