Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÅNAD blå3nad2, p. adj.
Etymologi
[eg. p. pf. af BLÅNA, v. 1]
(i vitter stil) blånande, blå. Han .. / såg ut åt blånad ban, / der solen sjönk i vågen. Tegnér 1: 69 (1825). Örnen jagar stolt i blånad sky. Bäckström Skald. 89 (1860). Klart och tätt / kom rop på rop .. / från blånadt fjärran till mig. Hallström Leg. 40 (1908).

 

Spalt B 3547 band 5, 1917

Webbansvarig