| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
BLONDIN bloŋdi4n, stundom blondi4n (blånndi´n o. blånngdi´n Dalin), f.; best. -en; pl. -er.
blond (se BLOND, adj. a β) kvinna; jfr BLOND, sbst.2 Journ. f. litt. o. theat. 1810, s. 734. En ganska täck blondin, / med kind af morgonrodnans skära dager, / med blåa ögon, läppar af karmin. Sturzen-Becker 5: 46 (1844, 1862). En på brunetter blott ser med kärlig min, / en annan svärmar blott för en blondin, / en tredje endast kan sitt hjärta ge / åt en cendré. Lefve sången 449 (1894).
Spalt B 3461 band 4, 1916