Publicerad 1915   Lämna synpunkter
BLITS, m.; best. -en.
Ordformer
(blitzt Geisler)
Etymologi
[af t. blitz till blitzen (se BLIXA). Formen blitzt torde bero på anslutning till BLIXT. Se för öfr. etym. afd. under BLIXTRA]
(†) blixt (se d. o. 1 a). Den ena blitzten tidt uppå den andra föllier. Geisler Vitt. 345 (1709). Peringskiöld Mon. upl. 179 (1710; lat. tonitru). — koll. The .. bodde vnder baran Himmel, vthi Heeta och Köld, Regn och Slagg, Dunder och Blitz. Schroderus Uss. L 3 b (1626).
Ssg (†): BLITS-FULL. blixtfull. Bacchus .. Blitzfuller. Lindschöld Gen. E 1 b (1669).

 

Spalt B 3265 band 4, 1915

Webbansvarig