Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLANKETT, sbst.1
Etymologi
[jfr eng. blanket, täcke, ä. äfv. hvitt ylletyg, af fr. blanchet, ett slags ylletyg, mlat. blanchetus, blanketus, blanquetus, af (f)fr. blanc, hvit (se BLACK, adj.); jfr BLANKETT, sbst.2]
(†) ett slags ylletyg. Forssell Hist. II. 1: 13 (cit. fr. c. 1558).

 

Spalt B 3095 band 4, 1913

Webbansvarig