Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLAND blan4d, hvard. äfv. blan4, prep.
Ordformer
(blandt G. I:s reg. 5: 143 (1528), Holof. 22 (c. 1580), blantt J. De la Gardie (1616) i Oxenst. brefv. 5: 92. blan Börk Darius 439 (1688))
Etymologi
[fsv. bland (blant, blan), af i bland (se BLAND, sbst., o. IBLAND, prep.); jfr d. blandt]
Anm. 1:o Liksom i fsv. är bland på 1500- o. 1600-talen jämförelsevis sällsynt, ibland (se d. o.) är då den vida vanligaste formen. På 1800-talet, i sht under dess senare hälft, tyckes emellertid den förra formen blifva vanligare än den senare. Jfr Rydqvist SSL 5: 203 (1874). 2:o Ordet, som på grund af sin bet. i allm. styr pluraler, förbindes äfv. med vissa singulara kollektiver o. ämnesnamn, hvilka emellertid ej kunna inordnas i några bestämda kategorier. Ex. se nedan.
1) i lokal bem. för att beteckna att ngn l. ngt befinner sig l. kommer in i en samling l. hop l. massa o. d.: i blandning med l. omgifven af (ett flertal l. en mängd o. d.), på l. till (o. in på) det område där (nämnda personer l. saker) finnas, midt ibland, omgifven af, mellan. Han måtte aldrig ha varit bland folk förr. Han kommer nu för tiden aldrig ut bland folk. Blanda råg bland hvetet, krita bland (vanl. i) mjölet. Så wette j .. huad j oss .. loffuat och tilsagt haffue atj aldrigh wele tilstedhia wåra fiender bland idher. G. I:s reg. 8: 56 (1532). The israeliter .. holle sig bland berigen wthan före. Holof. 22 (c. 1580). Bland qwistar, löf, och blad, bo Foglar störr’ och smärre. Stiernhielm Jub. 97 (1644, 1668). Wägen är jämn, och bred, bland Roser och liufliga Lillior, / Makliga rinner han hän, genom ängiar och fuchtige dälder. Dens. Herc. 260 (1658, 1668). Saul blandh Propheterna .. (betyder) Olijka sälskap. Grubb 710 (1665) [jfr 1 Sam. 10: 11]. Sedan brakte ödet mig bland en hop Fruentimmer. Dalin Arg. 1: 219 (1733, 1754). Och åter bland kämpar jag spejande stod / Efter skepp i det fjerran blå. Geijer I. 3: 183 (1811). Herden går bland sina får. C. F. Dahlgren 1: 196 (1817). Jag såg (konungen af Danmark) .. blanda sig bland folket, som en husfader bland sina barn. Beskow Vandr. 1: 27 (1819, 1833). Han dvaldes helst bland spåmän kring altarrunden. Tegnér 1: 9 (1825). Högt bland silfverglänsande moln satt sommarens måne. B. E. Malmström 6: 6 (1840). Bland skogar och sjöar och dalar och fjäll, / Der ligger vårt glada, vårt lyckliga tjäll. Böttiger 2: 78 (1857). Bland unga plantor står jag som Dodonas gamla ek. Rydberg Dikt. 1: 29 (1876, 1882). Ett stort, präktigt, bland bronsålderns minnen (i Statens historiska museum) uppställdt bronskärl. O. Montelius hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 40 (1901). Frejdad höfding styrde med lust / bland skären fram vid den finska kust. Melin Dikt. 2: 13 (1904). Somt (af utsädet) föll bland törnen. Mat. 13: 7 (öfv. 1907). Det (dvs. strumpebandet) ligger där, därinne bland blåbärsriset. Gellerstedt Gläntor 2 (1909). Bland ädel frukt växa nässlor, tistlar och törnen. Kjellström Hälsingel. 1 (1909). — särsk.
a) i föga br. förb. Härkuller .. red in på sena qvällen i de tjockaste Holmgårds-kärren bland värsta hängfly och bottenlös gyttja. Dalin Vitt. II. 6: 114 (1740). Svept i dödens skrud, jag ser bland nattens dimma / din vålnad susande i vinden mig förbi. Tegnér 1: 325 (1798). Björnlarven .. är högst allmän .. bland gräs i ängar. Dahlbom Skand. insekt. 165 (1837). Hvita alfer .. / bland ljusgrön björkskog dansa kring i ringar. Tegnér 2: 244 (1840). Vi sutto där bland dystert lag. Snoilsky S. dikt. 3: 162 (1894). jfr: Förkastliga äro sådana sammanställningar som: .. ”Barnen lekte bland halmen på golfvet”. Cederschiöld o. Olander Vinkar 34 (1901). Anm. I här anförda förb. användes vanl. prep. i.
b) oeg. o. bildl. Han såg likasom in i mitt bröst, och satt en domare bland mina tanckar. Mörk Ad. 1: 375 (1743). De verkeligen nyttiga uplysande och mindre bekanta sanningarna äro i desse båda Skribenters arbeten dränkte bland en mörja af obetydligt och tröttsamt hvardags-prat. SP 1779, s. 31. (Karl August) var uppfostrad och uppvuxen bland besvär, bekymmer, till och med fattigdom. Tegnér 5: 63 (1810). De gamla rika ätterna förlorade sig bland mängden. Malmström Hist. 1: 185 (1855).
2) om förhållandet mellan ngt, som befinner sig l. äger rum l. försiggår o. d. hos (några af de) personer (l. djur) l. saker som bilda en viss grupp, o. dessa personer m. m.; inom (de nämnda personernas m. m.) krets. G. I:s reg. 6: 115 (1529). Den ovanlige siukan som blantt hästerna här ähr. J. De la Gardie (1616) i Oxenst. brefv. 5: 92. Grim den digre lefver än och har månge vänner bland folket. Dalin Arg. 1: 301 (1733, 1754). Då blef oförliklig sorg bland Gudarne. Dens. Hist. 1: 129 (1747). Tänk på allt det goda, som en sådan Lära uträttat, bland alla Christenhetens folk. Lehnberg Pred. 1: 48 (c. 1800). En Leibnitz, .. Ihre hafva gjort deras namn odödligt hedrade bland de språklärda. Leopold 6: 80 (1803). Strejksmittan (hade) spridt sig äfven bland hans folk. Roos Strejken 37 (1892).
3) om förhållandet mellan ngn l. ngt, som tillhör en viss klass l. art l. grupp o. d., samt denna klass m. m.; i förb. vara bland ofta: höra till, tillhöra. Den pjäsen var en bland de tarfligaste, var något bland det tarfligaste, jag någonsin sett. Dalin Arg. 1: 129 (1733, 1754). (Jag) tror .. dig hafva varit bland dessas antal. Rosenstein 3: 223 (c. 1790). Jag var .. ej bland de täflande. Tegnér 5: 35 (1803). Äfven lidandet är bland de medel, hvarigenom Allfadren fostrar och fullkomnar sina barn. Wallin Rel. 1: 116 (1813); jfr a. Bland dessa allmänna termer hafva vi fäst särskildt uppmärksamhet vid ordet pöbel. B. E. Malmström 7: 395 (1845). Bland (jul-)gåfvorna var en soldatbössa. Rydberg Vigg 11 (1875, 1883); jfr 1. Många vägar öppna sig till griften; / om bland dem du väljer kämpens stig, / .. genom tviflets töcken för han dig. Dens. Dikt. 1: 66 (1882). Deras sex hästar, bland hvilka den förut omtalade Slattehästen, stodo i ett skjul. Dens. Vap. 262 (1891). Hans umgängesvänner bland det högre kleresiet. F. A. Wulff i Finn 1903, s. 49. (Tegnérs) brev äro bland de bästa i världslitteraturen. Mjöberg Läseb. 457 (1910); jfr a. — särsk. i fall där en l. ett l. några osv. är l. kan tänkas vara underförstådt.
a) i predikativ ställning. Han är bland de bättre i klassen. Min pjes till denna stund mig syntes bland de bästa. Leopold 1: 378 (1808, 1814). Djurlifvet (på Stolbovojön) var bland det fattigaste jag sett. Nordenskiöld Vega 1: 399 (1880). Landskapet, som icke är bland de vackrare. Strindberg Franska bönd. 232 (1889).
b) (föga br.) i objektsställning. Dem Försynen behagat skicka at bekläda bland de yppersta Ämbeten i församlingen. J. H. Mörk (1756) i 2 Saml. 9: 134.
4) om förhållandet mellan ngn l. ngt, som på grund af viss(a) egenskap(er) l. omständighet(er) framhäfves ur en grupp l. art l. klass o. d. af personer l. saker o. d., samt denna grupp m. m.; af. Bland alla personer jag känner är N. den, som jag sätter mest värde på. Wij förnimme aff tin skriffuelse, att bland wåre Schyttere någre ware skole, som … G. I:s reg. 16: 693 (1544). Bland onda wilkor wällier man giärna dhet bästa. Grubb 46 (1665); jfr b. Bland det stora antal af Män, som bemöda sig om edart hjerta, behagar mig ingen bättre än Herr van der H. Ågren Gellert 41 (1757). Förskräckliga bland mör! / Ho tälja kan de lik, med dem du fälten strör? Wallin Vitt. 2: 289 (1805). Din kung (o haf) är den / bland frie män, / som aldrig skälfver, / hur högt du hvälfver. Tegnér 1: 93 (1825). Ej fullt en bland hundra uppnår åldern nittio år. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 6 (1894). — särsk.
a) med den l. det som framhäfves i pregnant anv., betecknande den (det) främsta i sitt slag. Om Jofur är i himlen störst, / Är filosofen störst på jorden. / .. / Sjelfständig, härlig, kung bland kungar. Wallin Vitt. 2: 274 (1806). Raphaels madonna .. taflan bland taflor. A. Geijer (1846) hos Hamilton Geete I solnedg. 3: 391. Du vän bland vänner! Hallström Sagodr. 147 (1910).
b) med egenskapen på grund af hvilken ngn l. ngt framhäfves angifven gm en superlativ. Bland Gudar, och alla Gudinnor, / Äldst, och then ädlest’ hon (dvs. Fröja) är. Stiernhielm Herc. 93 (1658, 1668). Honom (dvs. Karl Ulfsson) gifwa Historierne det loford, at hafwa warit en mächta god Herre, och på then tijden bland Swenska, then bäste boklärde Man, i siu bokeliga konster och alla Laga. Peringskiöld Mon. upl. 40 (1710). Fick två älskande hon se, / Dem gaf bland skänker hon de bästa. Böttiger 3: 269 (c. 1850). Den tappraste bland tappre, Adlercreutz. Runeberg 5: 111 (1860). Ehuru fjärran från hennes dörr, / jag vet hon tänker på mig som förr — / jag är den rikaste bland de rike. Lybeck Dikt. 1: 79 (1890). Du skönaste bland kvinnor. Höga v. 1: 8 (öfv. 1904).
c) [jfr eng. all of us, gr. τῶν Σαμίων πάντες] (föga br.) oeg., efter pron. all i pl. Ynglingar, hören en faderlig röst! — Ty som söner jag anser / alla bland eder i dag. Tegnér 2: 215 (1829).
5) om förhållandet mellan ett moment (l. vissa moment) o. öfriga moment i en serie l. grupp l. mellan en person l. sak (l. vissa personer l. saker) m. m. samt öfriga personer l. saker m. m. inom en grupp o. d.; jämte, vid sidan af, förutom; i sht i förb. bland annat, bland andra (vanl. förkortade bl. a.). Bland andra l. öfriga saker l. bland annat köpte jag ett album. Bland andra l. öfriga ärenden l. bland annat skulle jag också beställa stadsbud. Bland det myckna goda, som fallit på min lott, sätter jag främst ett godt barndomshem. G. I:s reg. 5: 143 (1528). Blandh annad haffue wij forhandledt mett thom vm theris beszoldung. Därs. 10: 157 (1535). Sielf-kärleken .. plär bland andra nöjen förlusta sig med skiutande. Dalin Arg. 1: 217 (1754; uppl. 1733: ibland). Dagen efter hennes (dvs. drottning Kristinas) ankomst (till Paris) emottog hon uppvaktning af flere korpser, bland andra af Franska Akademien. Ljunggren SAHist. 1: 4 (1886). (I brefvet) lästes bland annat: ”Jag vet hvad Vestergötlands allmoge skall svara: ett bestämdt nej”. Rydberg Vap. 288 (1891). Jag lärde mig då att beundra honom bland annat för hans oerhörda arbetsamhet. De Geer Minnen 1: 62 (1892). Jag rådgjorde med bland andra Hamilton och K. G. Mörner. Därs. 2: 141. För utförandet af denna diaboliska plan hade Kerzjentsev en del förutsättningar i sina medicinska kunskaper samt, bland annat, i frånvaron af alla skrupler. C. D. af Wirsén i PT 1903, nr 88 A, s. 3.
6) (mindre br.) om förhållandet mellan ngt som äger rum under det att ngt annat, med hvilket det är på ett l. annat sätt förknippadt, pågår l. tilldrager sig l. äger rum samt detta andra: under det att l. medan (ngt) pågår l. sker l. äger rum, (midt) under. Hans lefnad inföll och framskred bland skiften, som .. förändrade både verldens och fosterjordens skepnad. Wallin Rel. 2: 96 (1819). Den oro som fräter själen bland dagens mödor. Därs. 1: 92 (1821). Titus / Som knyter helga band med blodig arm / Bland mordbrand, plundring, mened, fadermord. Thomander 3: 166 (1831). Och snart bland matrosernas gamman och skratt / sof gossen i kojen och drömde så gladt. Wecksell S. dikt. 197 (c. 1860). (Vi) märkte ej bland dagens låt / Hur hastigt qvällen kom. C. V. A. Strandberg 1: 272 (1868). (†) Konster och dygdesampt Snack / Öfwas bland Freden ey illa. Arvidi 158 (1651). Man skeppets rika vinst i hamnen glad berömmer, / Men sjömans svåra lott bland daglig fara glömmer. Bergklint Vitt. 61 (1774). (Jag har) skingrat allt som kunde uppväcka hetta eller oro bland edra öfverläggningar. Gustaf III 1: 120 (1786).

 

Spalt B 3041 band 4, 1913

Webbansvarig