Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BITTRING, sbst.
Etymologi
[till BITTRA, v.1, l. BITTER, adj. 3; jfr ä. t. bitterung]
(†) bitterhet (se d. o. 2), förbittring. Öpenhiertat och uthan bittringh seija sin meeningh. HSH 21: 137 (1641).

 

Spalt B 2863 band 4, 1911

Webbansvarig