Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BISK bis4k, sbst.3, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bisque G. Dalin)
Etymologi
[af eng. bisque, af fr. bisque, ä. fr. äfv. biscaye, af okänd härledning; jfr ä. d. biskenet]
(föga br.) idrott. fördel (ss. ett extra slag, beräknad poäng) som en (svagare) spelare l. ett (svagare) spellag (i sht i tennis l. krocket) på grund af öfverenskommelse med motspelaren (l. motspelarna) äger tillgodogöra sig under spelets gång. G. Dalin (1871). Törngren Lek. 93 (1880). Om ojemt antal personer spela (krocket), föreslås att gifva i förväg eller att gifva en s. k. bisk. En bisk är ett extra slag, som den, hvilken fått i förväg, kan taga när som helst under loppet af en omgång. V. G. Balck i Tidn. f. idr. 1882, s. 84.

 

Spalt B 2754 band 4, 1911

Webbansvarig