Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BINGLA biŋ3la2 (b`inngla Almqvist), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr sv. dial. bingla (Lénström Ordb. ö. Helsingdial. (1841), Rietz), holl. bengel (bingel) samt BINGLA, v., o. PINGLA]
(knappast br.) liten klocka l. bjällra; pingla. Almqvist (1844). Dalin (1850).

 

Spalt B 2707 band 4, 1910

Webbansvarig