Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIKÄRL bi3~ɟæ2rl, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
mindre kärl som användes l. förekommer vid sidan om ett större. — särsk. arkeol. om kärl nedsatt i en grafhög jämte grafurnan. T. Arne i Sv. fornm. tidskr. 12: 242 (1905). Under det att godset i benurnorna är mera vårdslöst brändt .., ha bikärlen säkerligen förut haft en annan användning. Dens. Därs. 247.

 

Spalt B 2511 band 4, 1909

Webbansvarig