Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIHAF bi3~ha2v, n.; best. -vet; pl. =.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
geogr. mindre haf som står i förbindelse med ett större; jfr SIDO-HAF. NF 6: 471 (1882). Hafsbugter eller bihaf, som begränsas genom en rad af öar utanför kusten. Nathorst Jord. hist. 252 (1890). Bihafven sönderfalla i a) inhaf ..; b) girlandhaf … Genomgångshaf kallas de bihaf, som förbinda två oceaner. Hagman Fys. geogr. 85 (1903).

 

Spalt B 2491 band 4, 1909

Webbansvarig