Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIGAMIST bi1gamis4t l. big1-, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. bigamist, bildadt till BIGAMI]
person, särsk. man, som lefver i bigami. G. Dalin (1871). (Hätzer) blef .. dömd till döden som bigamist. 2 NF 12: 192 (1909).

 

Spalt B 2484 band 4, 1909

Webbansvarig