Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BICYKLIST bi1syklis4t, stundom bis1-; äfv. baj1– l. bäj1-, äfv. -sikl-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. bicyclist, af bicycle (se BICYKEL)]
(numera föga br.) person som åker l. brukar åka cykel, cyklist, cykelåkare; jfr HJUL-MAN, -RYTTARE, VELOCIPEDIST, VELOCIPED-RYTTARE, -ÅKARE. Tidn. f. idr. 1884, s. 85. Ni .. beger er till någon lämplig plats, der ni snart under instruktörens vana händer danas till en fullödig bicyclist. Östberg Hjulr. 48 (1897).
Anm. Till bicyklist har bildats en (skämtsam) femininform bicyklinna. SD(L) 1896, nr 462, s. 5; jfr anm. under CYKLIST.

 

Spalt B 2444 band 4, 1909

Webbansvarig