Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BEVITTNELSE, f. (l. m.?).
Etymologi
[jfr d. bevidnelse]
(†) vbalsbst. till BEVITTNA, särsk. till BEVITTNA 2, konkretare: uppgift, utsaga, vittnesbörd; jfr BEVITTNANDE 2. Denna Apollodor(i) bewitnelse (om Minervas födelse) hafwer och Lucianus bekräftat. Rudbeck Atl. 3: 672 (1698).

 

Spalt B 2329 band 4, 1908

Webbansvarig