Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BETYNGA betyŋ4a, i Sveal. äfv. 032, v. -er, -de, -t, -d ((†) p. pf. betyngedhe (pl.) Bidr. t. Åbo hist. I. 10: 37 (1601)); se för öfr. TYNGA. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[fsv. bethyngia; jfr d. betynge samt BETUNGA; se BE- o. TYNGA. Böjningen -ade (-edhe) torde bero på inverkan af BETUNGA]
(i sht i vitter framställning, mindre br.) tynga, betunga. — Anm. Ofta torde det vara metriska skäl, som vållat att ordet i de former som hafva en stafvelse mindre än motsv. former af BETUNGA föredragits framför detta senare; jfr t. ex. språkprofvet från Grafström under 2 a.
1) [jfr d. betynges bielkerne med alt for svær en vægt] i fråga om tyngd i fysisk bem.: tynga, nedtynga; oftast i p. pf.: nedtyngd, belastad; jfr BETUNGA, v. 1. Wårt Skepp thet kom i wrak; man såg thet liggia runka / Betyngt af siö och swall, och böria wilia siunka. Stiernhielm Jub. 50 (1644, 1668). Af egna rustningar betyngde. J. G. Oxenstierna 4: 215 (1815). De af snö så nyss betyngda lindar. Böttiger 1: 207 (1834). Min kropp / Af marterande bojor .. nesligt betyngs. Palmblad Aischylos 11 (1841, 1845). Från de betyngda (dvs. de i förgyllda blykåpor klädda) jag mig skilde. Lidforss Dante I. 1: 98 (1902). — jfr FRUKT-, HJORD-, PRAKT-, SKÖRD-BETYNGD m. fl.
2) [jfr fsv. wj ärwm alle betyngde mz warum krop, aff älre betyngdher, d. søvn betynger hans øie] i fråga om tyngd i mer l. mindre bildl. o. oeg. bem.: tungt belasta; tynga, trycka, göra tung; göra det tungt l. svårt l. besvärligt för (ngn l. ngt); besvära; i p. pf.: tyngd (af), tung; jfr BETUNGA, v. 2. Thet the Christne (gm de många kyrkostadgarna under katolska tiden) .. betyngdes medh, war icke annat än .. menniskiors wåga werk och fördristan. L. Petri Kyrkost. 44 b (1566). (De dansande trojanerna) nedsönko i sömn, betyngde af matthet. V. F. Palmblad i Phosph. 1812, s. 35. Uti en gubbes bild, blek och betyngd af år. J. G. Oxenstierna 5: 262 (c. 1817). Dvalan betyngde min hjärna. Fröding Stänk 152 (1896). — jfr SÖMN-, ÅR-BETYNGD m. fl. — särsk.
a) [jfr d. alt hvad en sjæl betynge kan] i fråga om bekymmer o. d.; i p. pf.: tyngd l. tryckt (af); betryckt, betungad; jfr BETUNGA, v. 2 c. Man använde all flit at lätta Adalriks betyngda sinnen. Mörk Ad. 1: 431 (1743). (Teklas) af sorger betyngde hjerta. Dens. Th. 1: 29 (1749). (Den döende kardinalen) hviskar till sin kudde .. / Sitt svårt betyngda hjertas hemligheter. Hagberg Shaksp. 4: 334 (1848; eng. overcharged). Nu minnes jag dig, nu ilar till dig / af vemod betyngd min håg. Collan Dikt. 148 (1864). Försonarns löften höra vi: / ”Kommer, kommer till mig, alle I, / Som arbeten och betyngda ären, / Jag vill vederqvicka er.” A. Grafström 2: 11 (1864). Stadens betyngde styresman. Carlén Skuggsp. 1: 146 (1865; om en borgmästare som skall draga försorg om truppers inkvartering). Ångest betyngde / det försagda hjärtat. Ekelund Dithyramber 50 (1906).
b) [jfr d. at betynge et land med skatter] (föga br.) i fråga om onus, pålaga, skatt o. d.; jfr BETUNGA, v. 2 d. The .. som vtan wårtt wett, wilie eller befalning eder j förberörde motter betyngt haffue. G. I:s reg. 14: 274 (1542). (Åbo borgare) hafwe liditt stor skadhe af Eldh och eliest vthi thenne bullersamme tijdhen framför andre någett settett emellan och blefne betyngedhe. SUFH 1: 123 (1601).
c) (föga br.) i fråga om (onödigt) skrymmande bihang l. detalj(er) o. d.: (onödigt l. öfver höfvan) belamra; jfr BETUNGA, v. 2 e. Mitt försök att i korthet gifva svar på den ofvan uppstälda frågan skulle betyngas med en oproportionerligt vid inledning. H. Hildebrand i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1888, s. 60.

 

Spalt B 2167 band 4, 1908

Webbansvarig