Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESÄGA, v. -sagt, -sagd; se för öfr. SÄGA.
Etymologi
[fsv. besighia, besäghia, liksom ä. d. besige efter mnt. beseggen, anklaga, beskylla, förtala m. m.; jfr mnl. beseggen, t. besagen; se BE- o. SÄGA; jfr BESAGD]
(†) beskylla l. förtala l. baktala l. tala illa om (ngn). Han är illa besagd för eder att han skulle haffua forskickedt noger falsk och forrädelig breff hijdth til oss .., thet han dog ecke giorth haffuer. G. I:s reg. 4: 396 (1527). Därs. 6: 95 (1529). Thet hender offta ath en bliffuer genom ondha tiil skyndare hårdelighenn besagd beliughen och befördh för hans herre och konungh. Därs. 7: 493 (1530). (De ogudaktiga) beseya mich med hatskom ordom. Psalt. 109: 3 (1536; Bib. 1541: the tala hätskeligha emoot migh allestädz).

 

Spalt B 1853 band 3, 1906

Webbansvarig