Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESVÄRING, sbst.2, f.; best. -en; pl. -ar.
(†) vbalsbst. till BESVÄRA, v.2 (se under BESVÄRJA). — särsk. till BESVÄRA, v.2 I 5, konkretare: besvärjelse. Här laass han några beswäringar på suensko och latin. Rääf Ydre 3: 161 (cit. fr. 1616). (Tscheremisser m. fl. folkslag) bruka med Trolwisor allahanda beswäringar och Trollkonster. Rudbeck Atl. 3: 599 (1698). — jfr TROLLDOMS-BESVÄRING.

 

Spalt B 1826 band 3, 1906

Webbansvarig