Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESTRICKING, f.
Ordformer
(-ind G. I:s reg. 10: 275 (1535); -ing Därs. 12: 235 (1539), RA; -ung G. I:s reg. 16: 344 (1544))
(†) vbalsbst. till BESTRICKA. — konkretare.
1) = BESTRICKNING 1. Then swåre bestricking, ther wtinnan han behefftedt är. G. I:s reg. 12: 235 (1539). Latendes tem bliffwe i samme bestrickung. Därs. 16: 344 (1544). RA 1: 456 (1546).

 

Spalt B 1659 band 3, 1906

Webbansvarig