Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESTICKLIG bestik4lig, i Sveal. äfv. 032, adj. -are.
Ordformer
(bestickelig Fahlcrantz 3: 96 (1836, 1864; i vers), Schulthess (1885; jämte besticklig))
Etymologi
[till BESTICKA, v.2; jfr d. bestikkelig, t. bestechlich]
som kan bestickas l. mutas, som mottager mutor, mutbar, fal. Fahlcrantz 3: 96 (1836, 1864). En förderfvad, roflysten och besticklig tjenstemannaklass. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 84 (1881). Lundell (1893). — jfr OBESTICKLIG.

 

Spalt B 1646 band 3, 1906

Webbansvarig