Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESPEJNING bespäj4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (bespe´jning Weste; besp`äjjning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(bespening G. I:s reg. 7: 184 (1530; jämfördt med originalet), Därs. 8: 347 (1533))
Etymologi
[formen -spening utgår från -spea (se BESPEJA)]
vbalsbst. till BESPEJA: spaning, efterforskning, undersökning; hemligt observerande (af ngn l. ngns förehafvanden o. d.). RA 1: 275 (1540). När en sådan du är, dig icke med lönlig bespejning / Såra jag vill. Johansson Hom. Il. 7: 242 (1846). — särsk. till BESPEJA a.
a) (numera föga br.) spejning, spaning, spionering, rekognoscering. Verelius Ind. 182 (1681). Sedan man .. så wähl igenom Kunskapare, .. som egen Bespeining och Recognosceran förnummit, hurusom Fienden .. drogo tilsamman wed Pleskau en stoor Macht. Ber. om Schlippenbach 1702, s. 1 b. (En man) hvilken erböd sig att gå ut på bespejning. Kolmodin Liv. 3: 209 (1832). Almqvist (1842). Kindblad (1867).
b) (†) konkret: spaningsafdelning, spejartrupp, spejare; patrull. G. I:s reg. 7: 184 (1530). Därs. 8: 347 (1533). Aer wor willie .., atj (dvs. att I) stedze haffue på alle sidor bespeyning om eder, så ath eder ecke skeer nagenn forraskning (dvs. öfverrumpling). Därs. 9: 140 (1534); jfr a. Thu wiltt och altijd haffwe thin bespeining vthe vnder then Tyske siden .. Sammelunde in j Danmarch. Därs. 17: 256 (1545).

 

Spalt B 1614 band 3, 1906

Webbansvarig