BESORG, f.
 Etymologi
[fsv. besorgh, efter mnt. besorge; jfr ä. holl. bezorg, ä. t. besorg, vbalsbst. till besorgen (se BESÖRJA)] 
 
 
 
(†) oro, farhåga. Effter sådana fara och bysorg forhanden är. RA 1: 322 (1543). 
 
   
Spalt B 1604  band 3, 1906
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se