Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESKÄNDA, v.
Etymologi
[af t. beschänden; jfr ä. d. beskænde o. mnl. bescanden; se BE- o. SKÄNDA]
(†) (gm brott) fläcka, skända. Wollimhaus Syll. (1649; under conscelero). Fasciculus (1677, 1690; under conscelero). Dict. Hamb. (1700).

 

Spalt B 1534 band 3, 1905

Webbansvarig