Publicerad 1904   Lämna synpunkter
BERÅDD berod4 (jfr berå´dt Weste), p. adj.; adv. BERÅDT (†, Dalin Vitt. I. 3: 46 (1736)).
Ordformer
(beråden G. I:s reg. 6: 153 (1529), RA 1: 268 (1540) m. fl.)
Etymologi
[eg. p. pf. af BERÅDA; jfr fsv. beradder, beradhen, d. beraad, mnt. beraden, t. beraten]
— jfr ILL-, O-, VÄL-BERÅDD.
1) [jfr fsv. är jak swa beradder meth minom winom thet jak wil wnna for:da klostre nydal eet aff thesse forscrifna godzom, ä. d. de bleve snart beraade, og lode krigsbud gaae om, ä. holl. hoe hy nu beraden is, ä. t. gott ist so beraten, dass er die schreienden und klagenden gerne hört] (†) betänkt, besluten; i predikativ anv. om person. G. I:s reg. 2: 23 (1525). Til thess wij bliffue bettre berådde (dvs. fått mera klart för oss), huad ther åff göras skall. Därs. 4: 338 (1527). Så ähre wij ännu ther til icke berådde att wele oplate eller sälie för(skrif)ne Westerhuss. Därs. 18: 779 (1547). Therföre är iagh berådd på at leggia (dvs. göra) selskap medh henne (dvs. visheten). L. Petri Sal. vish. 8: 9 (1561). Att vara beråd på alle fall om een man, som kunne adsistera Feltmarskalken. RP 8: 322 (1640). Växiö domk. akt. 1686, nr 32.
2) öfverlagd, uppsåtlig; i sht i attributiv anv.
a) [jfr fsv. meth beradho modhe, aff engo beradho modhe, mnt. mit beradenem modhe] i uttr. med, stundom af berådt mod, med öfverläggning, med uppsåt, afsiktligt, med flit; jfr BERÅD 1 d; äfv. utan berådt mod, oöfverlagdt, oafsiktligt. Medh god wilia och beraath mooth. G. I:s reg. 3: 248 (1526). The, som .. någen utaf berådne mode eller forsått dräpe. RA 1: 268 (1540). Henda vtan berot mod. Gl. Ter. 69 (c. 1550). Går någor med berådde mode, at skada göra, hem til annan, i thes gård, eller hus. MB 20: 1 (Lag 1734). Hvilka äro uppsåtliga synder? De, som begås af berådt mod, med vett och vilja. Lindblom Kat. nr 102 (1811). Det är med berådt mod, med fullt medvetande, som jag kastat ifrån mig min lumpna popularitet. Tegnér 6: 350 (1839). Den uppsåtliga handlingen kan antingen begås med ”berådt mod”, det vill säga, med öfverläggning och kall beräkning (dolus præmeditatus), eller ock i ”hastigt mod”. Nyblæus Straffr. 40 (1852, 1879). 4 Mos. 35: 20 (öfv. 1904). Anm. Uppgiften hos Almqvist (1842), att uttr. med berådt mod äfv. betyder ”med glädje, med muntert hjärta”, torde bero på missuppfattning af fr. de gaieté de coeur, af Weste (1807) användt ss. öfversättning af nämnda uttr.
b) [jfr fsv. mz beradhom hogh oc wilia, ä. d. meth myn fry vilie oc beraaden hoff] i numera föga br. förb. Det berådda uppsåtet. Nordström Samh. 2: 338 (1840). Han hade känt till ställets alla fasor och dock fört mig dit ned. Jag betraktade det såsom berådt mord. Nyblom M. Twain 2: 12 (1874). jfr: I ångstens vansinne gör hon sig skyldig till ett illa berådt barnamord. Lysander Faust 74 (1875). (†) Stempnor och forlikningar som giorde våre (dvs. voro) .. med begghe partthennes wel beraadho santyckio. G. I:s reg. 4: 9 (1527). Af berådt öfwermodh. Växiö domk. akt. 1677, nr 47. Försmädelse emot Gud. När then .. är berådd. Sahlstedt Hofart. 163 (1719). Han (dvs. en ärlig svensk) kan af svaghet stundom fela; / Men aldrig gör Han ondt berådt. Dalin Vitt. I. 3: 46 (1736). särsk. i uttr. vara vid ett väl berådt mod, antagligen: vara rådig, hafva sinnesnärvaro, ej tappa hufvudet. (Olof Tryggvason har i lifvets alla skiften) altid warit wid ett wäl berådt mod, och ther igenom behollet öfwerhanden både i lycka och olycka. Reenhielm Tryggv. Tillegn. 2 (1691).

 

Spalt B 1361 band 3, 1904

Webbansvarig