Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEREDSKAP bere4d~ska1p, äfv. (i sht i Sveal.) 03~2 (bere´dskap Weste; berèdskap Almqvist), r. l. m. l. n. (m. (l. f.?) Gustaf II Adolf 487 (1621), G. O. Stenbock i HSH 31: 359 (1662); m. Lundell; f. Lind (1749); n. N. Av. 26 Juni 1656, nr 2, s. 2, Möller (1790), Lindfors (1815), Almqvist, Dalin (1850), Wenström (1891; men ss. mil. term m.)); best. -en l. -et; pl. -er, ss. n. äfv. =.
Ordformer
(bereitschap J. Banér i Oxenst. brefv. 6: 9 (1626); beredschap Därs. 8: 16 (1627))
Etymologi
[liksom d. beredskab efter t. bereitschaft, afl. till bereit (se BEREDD o. BEREDO)]
— jfr OBEREDSKAP.
1) [jfr motsv. anv. i ä. d. samt ä. t. keine bereitschaft wurde gemacht] (†) förberedelse, tillrustning, anstalt(er). Itt förslaag på allehanda beredskap att uthföra krig. RP 8: 216 (1640). Till den ände (dvs. i afsikt att spärra hamnen i Landskrona) hafwa (de) giordt allahanda beredskap medh brännare och sänkare. RARP 7: 145 (1660). Till thenna Reesa ställas och beskrifwas all Beredskap och Ordningar vthi Wärket ett heelt åhr fram före åth. Willman Jap. 154 (1667). [jfr ä. t. sie reiten auf pferden ohne sättel oder ander bereitschaft] konkretare: (ut)rustning? redskap l. verktyg? bildl. Een owänt Syn, en Tancka, / Ett miszförstånd, och feel-grep, är’ min (dvs. fältskräckens) Wapn / Mijn rustning och beredskap: / Ther med iag faller an mång tusend Man, / Och heele Härar häriar. Stiernhielm Fred. 3 (1649).
2) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] tillstånd(et) då ngn l. ngt är färdig(t), klar(t), i ordning, tillreds, till hands, disponibel(t) (jfr anm. nedan); utom i c nästan bl. styrdt af prep. i, i sht i uttr. hafva l. hålla (sig) l. stå l. finnas i beredskap, hafva l. vara färdig l. i ordning l. tillreds l. till hands. Oxenst. brefv. 5: 100 (1616). Till våre rijkers .. säkerheet .. ähr anläget, att holla een stoor krigsarmee uthi beredskap. Därs. 1: 264 (1625). Skall skriffvas honom till, att han haffver rytteriedt uthi beredskap. RP 5: 10 (1635). Den 11 Maij wore alle Ständerne ij beredskap att gå opp på Slottet. RARP V. 1: 163 (1654). Vi fylte thet i beredskap liggande fat med vatn. Humbla 313 (1740). Adelen fick .. befallning, at hålla sig med all sin rustning til häst och fot i beredskap. Dalin Hist. III. 1: 416 (1761). Svenske Ståthållarne på Polska gränserna .. måste ständigt vara i beredskap emot anfall. Hallenberg Hist. 3: 90 (1793). Såsom intet tält fanns åt honom i beredskap, bodde han hos mig i min Koja. Ödmann M. Park 145 (1800). 18 Linieskepp beordrades att vara i beredskap. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 51 (1840). Konungen hade svar i beredskap på alla inkast. Crusenstolpe Mor. 2: 41 (1840). Jag vet, .. att du står i beredskap att vidtaga stränga åtgärder, för att indrifva dina fordringar. Rydberg Ath. 277 (1859, 1866; uppl. 1876: redo). Nybyggarne .. lade båge och pilar i beredskap. Dens. Sing. 110 (1865; uppl. 1876: lade fram). Ehuru bayrarne visat endast obetydliga stridskrafter, var det .. icke omöjligt, att de höllo starkare krafter i beredskap i skyddade ställningar. Nordensvan Mainfält. 115 (1894). Cederschiöld Sverre 156 (1901). jfr FÖRSVARS-, KRIGS-, STRIDS-BEREDSKAP. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. i full beredskap (jfr b slutet). De natt och dag i wakan, bön och bot / Bewäpnat på sin wacht i full beredskap, stod. Brenner Dikt. 1: 154 (1701, 1713).
b) i numera obr. förb. Han .. marcherade .. i beredskap (dvs. med trupperna klara till strid), såsom den der hvart ögnableck väntade sin fiende. Nordberg 1: 225 (1740). Med stora flottor, liksom stora krigs-härar, har aldrig varit serdeles lycka. .. Et så vidlyftigt värks långsamhet sätter altid en fiende i beredskap (dvs. i försvarsstånd). Dalin Mont. 176 (1755). — särsk. med attribut (jfr a), vanl. närmande sig bet.: skick, stånd; i sht i uttr. i god(t) beredskap. Jag .. sporde att fienden i ingen beredskap war, uthan medh 200 hestar. Gustaf II Adolf 487 (1621). Dhe skepp, som hemma i Rijkett förblifva, skole af Rijckzens Rådh hollas i godh beredskap. RP 1: XL (1629). Artoglerijet vthi gott beredskap ställa. N. Av. 26 Juni 1656, nr 2, s. 2. Iagh .. höll alt i den bereedskap, som till at dämpa och förhindra Fiendens anslagh iag någonsin kunde see .. wara af nöden. G. O. Stenbock i HSH 31: 359 (1662). O! at jagh nychter lefwa må, / I godh beredskap altijd ståå, / När tu (Gud) medh domen komma wil. Ps. 1695, 357: 10. Swedberg Sabb.-ro 76 (1705, 1710).
c) [jfr motsv. anv. i t. äfvensom fr. apprêtée] sjömil. om den grad af utrustning i hvilken ett fartyg (l. den till en minposition hörande materiellen) befinner sig, då det (l. den) ej är på (l. användes vid) expedition; i uttr. första, andra (förr äfv. tredje) beredskap. Regl. f. fl. 1875, 2: 137. Fartyg, som äro förlagda i 1:sta beredskap, skola vara sjö- och stridsfärdiga inom två, i 2:dra beredskap inom fem och i 3:dje beredskap inom tio dygn efter derom erhållen befallning. R. Pettersen i NF (1877). Hvarje flottans fartyg, som icke är på sjöexpedition, äfvensom den till hvarje minposition hörande materielen, då densamma icke användes å mineringsexpedition, skola .. vara förlagda antingen i 1:a eller 2:a beredskap eller upplagda. Regl. f. fl. 1899, 1: 384. Fartyg af första och andra beredskap. SvD 1900, nr 15 B, s. 1. Kungl. Maj:t har befallt, att chefsfartyget ”Drott” skall förläggas i första beredskap, med besättning kommenderad, och afmönstras. PT 1901, nr 226, s. 2.
Anm. till 2. Förb. i beredskap tyckes i äldre tid hafva haft bet. ”färdig”, ”klar”, ”i ordning” mera utpräglad, än hvad nu är förhållandet; numera torde näml. bet. ”tillreds”, ”till hands”, ”disponibel” i de flesta fall mer l. mindre träda i förgrunden.
3) [jfr motsv. anv. i t.] mil. konkret om truppafdelning.
a) vid bevakningstjänst i fält: truppafdelning som hålles färdig att genast vid behof understödja fältvakter o. posteringar; sedan ett par år i officiellt språk: förpostkompani. Beredskapen bildas oftast af de senast aflösta fältvakterna, som då kunna förstärkas med kavalleri och artilleri. G. Uggla i NF (1877). Vid infanteriet bevaka sig 1 till 2 kompanier med en eller flera fältvakter och posteringar, under det att resten af styrkan utför beredskapens åligganden. Instr. f. bevakn.-tj. 77 (1881). Sedan ilbud afsändts till fältvaktens ”beredskap”. Melander I läger 224 (1887). — jfr STRIDS-BEREDSKAP.
b) vid garnisons- l. lägertjänst: trupp som hålles färdig att genast vid behof rycka ut för ngt visst ändamål. Beredskaper (inom fästning) för sådana ändamål, som fordra en ordnad beväpnad eller obeväpnad styrkas snara ingripande, såsom för ordningshållning vid inträffande eldsvåda inom fästningen, för handhafvande af brandredskap m. m. dylikt, skola städse finnas afdelade för att utrycka vid behof. Tj.-regl. 1889, s. 300. — jfr ELDSLÄCKNINGS-BEREDSKAP.
Ssgr: (3) BEREDSKAPS-BEFÄLHAFVARE030~10200 l. ~02100. mil. Instr. f. bevakn.-tj. 139 (1881).
(2) -STÄLLNING~20. mil. C. O. Nordensvan Handb. 2: 266 (1886, 1898). Beredskapsställning .. intages, då man ännu icke är fullt säker på fiendens afsigter, utan tillsvidare vill hålla sina trupper i beredskap, samt af bakom stridslinien varande reserver, innan dessa komma till användande. Dens. i NF 15: 834 (1891). Femte arméfördelningen .. framryckte .. till en beredskapsställning öster om Romme hed. GHT 1897, nr 204 A, s. 2.

 

Spalt B 1238 band 3, 1903

Webbansvarig