Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BENSIN bänsi4n l. ben-, r. l. n. (m. Wenström (1891)); best. -en l. -et.
Etymologi
[jfr d. o. t. benzin, holl. benzine, eng. benzene, benzine, fr. benzine, af benzoe (se BENSOE) o. den i kemien vanliga afl.-ändelsen -in; af Mitscherlich bildadt namn på det af Faraday 1825 upptäckta o. af Mitscherlich 1833 ur bensoesyra framställda kolvätet (se 1; jfr BENSOL), sedermera öfverflyttadt på petroleumbensin (se 2)]
1) (numera mindre br.) bensol, stenkolsbensin. Benzin består af lika antal atomer kol och väte. Berlin Vextchemien 125 (1835). Sprängämne i flytande form, bestående af nitroglycerin, blandad med minst två procent benzin eller nitrobenzin. SFS 1871, nr 56, s. 4. Den sålunda renade (lätta tjär-)oljan .. består (hufvudsakligen) af benzol, toluol och xylol. Hon kallas i handeln benzin eller stenkolsnafta. Uppf. b. 5: 350 (1874). PT 1901, nr 218 A, s. 3.
2) beståndsdel i petroleum som vid dess rektificering öfverdestillerar vid c. 60—100 grader Cels.; petroleumbensin. Benzin kallas .. flyktigare kolväten ur bergolja .., hvilka i kemiskt hänseende äro fullkomligt olika med stenkolsbenzolen, ehuru de hafva vissa yttre egenskaper dermed gemensamma. Cleve Handlex. (1883). Flottfläckar urtagas lättast med benzin. Langlet Husm. 622 (1884); jfr 1. Petroleumbenzin, eller, som den äfven oegentligt benämnes, benzin .. utvecklar äfven vid vanlig temperatur antändbara gaser och är derför mycket eldfarlig. (Ekenberg o.) Landin 726 (1894).
Ssgr (i sht till 2): BENSIN-FERNISSA03~020, sbst. J. D. Leufvenmark i AHB 39: 81 (1870).
-LACK ~2. Terpentinolje- och benzinlacker äro lösningar af hartser i de nämda lösningsmedlen. C. A. Ålander i AHB 131: 30 (1887).
-MOTOR~20. SDS 1899, nr 428, s. 1. Af de franska automobilerna äro öfver 90% drifna med benzinmotorer. A. F. A. Roxendorff i Tekn. tidskr. 1901, A. A. s. 31.
-MOTORVAGN~002. A. F. A. Roxendorff i Tekn. tidskr. 1901, A. A. s. 33.
-TVÄTT~2. Byggnad, afsedd för bensintvätt. PT 1899, nr 264, s. 4.

 

Spalt B 1181 band 3, 1903

Webbansvarig