Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BENEVENTERA, v. -ade. vbalsbst. -ING.
Etymologi
[af ä. t. beneventieren, af lat. bene, väl, o. p. pf. af venire, komma; jfr fr. bienvenu, välkommen]
(†) välkomna, hälsa välkommen, högtidligt hälsa; i sht om ceremoniöst mottagande. N. Av. 17 April 1656, nr 2, s. 4. Den Deputation, som afgått at beneventera de andra Stånden. Ad. prot. 1800, s. 8. Sparre Findl. 321 (1835, 1869; arkaiserande). Bremer Hem. 2: 101 (1839; skämts.).

 

Spalt B 1174 band 3, 1903

Webbansvarig