Publicerad 1902   Lämna synpunkter
BEHÄRSKNING behær4skniŋ, i Sveal. äfv. 032 (beh`ärrskning Almqvist), r. l. f.; best. -en.
vbalsbst. till BEHÄRSKA. — särsk.
1) (knappast br.) till BEHÄRSKA 1 a; konkretare: välde. En Drottning .. har hotat Capitolî / Borg och det mäktiga Roms beherrskning. Adlerbeth Hor. od. 53 (1817; lat. imperium). I .. Lami .. stad, der Antifates ägde beherrskning. Dens. Ov. 366 (1818).
2) (mindre br.) till BEHÄRSKA 2. Nyblæus Forskn. I. 2: 158 (1875). jfr SJÄLF-, SJÄLS-BEHÄRSKNING. — särsk.
a) till BEHÄRSKA 2 b. E. Carlén enl. Kindblad (1867).
b) till BEHÄRSKA 2 c: måttfullhet, sans, lugn. (Sångerskan) genomförde sitt långa och fordrande program med stor konst och behärskning. PT 1901, nr 241, s. 3.
3) till BEHÄRSKA 3. Med beherskning af ämnet. Rydqvist SSL 4: 376 (1868). Som tonsättare röjer han (dvs. tysken J. Rietz) fullständig beherskning af medlen. A. Lindgren i NF 13: 1116 (1889).
Ssg (2): BEHÄRSKNINGS-FÖRMÅGA030~020. (mindre br.) själfbehärskning. En händelse, hvilken .. skulle hafva satt konsulinnans beherrskningsförmåga och stora takt på ett förskräckligt prof. Carlén Bull. 3: 172 (1847).

 

Spalt B 905 band 3, 1902

Webbansvarig