Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEGLO beglω4, v. -r, -dde, -tt, -dd. vbalsbst. -ENDE.
Etymologi
[af BE- II 1 b o. GLO; jfr d. beglo]
(i sht skämts., mindre br.) glo på, se stint på, begapa. Deleen (1836, under beglotzen). Från fröknarnas fönster stint beglodd, / Den svarte löparn med bref är betrodd / Af polske titel-monarken. Snoilsky 4: 30 (1887).

 

Spalt B 730 band 3, 1901

Webbansvarig