Publicerad 1901 Lämna synpunkter BEFRÖJDA, v. -ade. Etymologi [efter ä. t. befreuden; se BE- o. FRÖJDA] (†) fröjda, glädja. Nu är, haff Himmel tack! det mig befrögdar skett. Wexionius Sinn. 2: A 4 a (1682). Spalt B 689 band 3, 1901 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se