Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BAXA, v.1 -ade, o. BAXAS, v. dep. -ades.
Etymologi
[eg. samma ord som sv. dial. baksa, taga sina ord tillbaka, baksa säj, stiga tillbaka (Rietz 19). Ordet är bildadt af BAK, adv. l. sbst. (jfr RYGGA af RYGG), medelst suffixet s l. möjl. af den böjda formen (till)baks, knappast däremot af ett icke uppvisadt verb *bakas. Jfr för öfr. BAXNA]
(†)
I. BAXA; endast uppvisadt i förb. med undan: vika undan l. draga sig tillbaka (jfr II 1). Nu hielper ey vndan baxa. Prytz OS D 4 b (1620).
II. BAXAS ss. dep.
1) rygga tillbaka, draga sig undan, skygga, blifva rädd; vanl. med prep. vid l. för; jfr BAXNA I 1. Titt samwet förtwiflar och wil baksas widh nödhena. O. Petri 1 Post. 135 a (1528). Nu backsas tu j thet som är så ringa, nemligha waka medh migh een liten stund. L. Petri Chr. pina O 2 b (1573). I medler tijdh bleff kunnigt att mycken koppar lågh här hemma uthi rijket, då begynte the baxas therföre (dvs. för att köpa). RP 3: 189 (1633). Så rädes (baxas) hon, thet måtte slå henne feelt. Schroderus Com. 363 (1640, 1647). Men när Wäxelen wijstes Klingebärg i Hamborg, effter som afftalt war, tå begynte han baxas, och sökia allehanda Vndflycht. Skäl att fortsätta kriget med Danmark H 2 a (1659).
2) gå bakut, aftaga, försämras. Thet är een almennelig claghan .. at all ting så gott (dvs. nästan allt) baksas, och tappa j theres naturliga fruct och dregt, Jorden bär litit, Watnet giffuer ock litit. L. Petri Vigv. C 3 a (1538).

 

Spalt B 522 band 3, 1901

Webbansvarig