Publicerad 1900   Lämna synpunkter
BARM, sbst.2, m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[af holl. barm, hvaraf ä. fr. barme; se för öfr. BÄRM]
(†) = BÄRM. Vatned .. haver .. giort os temligh skada upå barmen om dett nyia (fästnings-)verked. J. Banér i Oxenst. brefv. 6: 26 (1628). Dens. Därs. 33.

 

Spalt B 346 band 3, 1900

Webbansvarig