Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BAOBAB ba4ωbab l. 302, äfv. ba4ωba1b l. 302, l. ba1ωba4b l. ba1-, r. (l. m.), ngn gg n. (Roth Geogr. 284 (1886)); best. (föga br.) -en, ss. n. -et; pl. (föga br.) -er, ngn gg -s (Torén). Anm. I st. f. best. o. pl. af d. o. användas i allm. motsv. former af BAOBAB-TRÄD.
Ordformer
(bahobab Hasselquist, Bergius)
Etymologi
[jfr t. o. fr. baobab, m., eng. ba(h)obab, boabab, af okändt ursprung, förmodl. lånadt från ngt afrikanskt spr. Ordet förekommer, så vidt kändt är, i Europa första gången hos Prosper Alpinus De plantis Ægypti (1592)]
trädet Adansonia digitata Lin., apbrödsträd, Senegals kalebassträd. Af Bahobab har jag fått frukt nog; fast jag ej kunnat få se .. växten ..; emedan den endast växer längst up i öfra Egypten, dit den är flyttad från inra Africa. Hasselquist Resa 613 (1751). De ihåliga Baobabs begagnas (af negrerna) till begrafningsplatser, i hvilka liken upphängas. Torén Vogel 111 (1853). Det märkvärdiga Apebrödsträdet eller Baobab, Adansonia digitata från Senegal, hvars stam får 60 fots omkrets och hvars ålder blifvit, ehuru troligen öfverdrifvet, uppskattad till 5150 år. Areschoug Düben 233 (1870). Svensén Jorden 463 (1887). jfr B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 211.
Ssg: BAOBAB-TRÄD300~, äfv. 103~2. Baobab-trädet är rikt på närande slem och negrerna äta dagligen .. de torkade och pulveriserade bladen. Nyman Bot. 118 (1864). T. Fries Bot. 117 (1891).

 

Spalt B 280 band 2, 1899

Webbansvarig