Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BALTISK bal4tisk (ba´ltisk Weste), adj.
Ordformer
(belt(h)isk RARP 7: 192 (1660), Celsius G. I 732 (1753, 1792))
Etymologi
[jfr d. baltisk, t. baltisch, eng. baltic, mlat. balticus, användt ss. adj. till det af ä. gr. förf. omtalade Baltia, hvilket uppgafs vara en ofantlig ö belägen på tre dagsresors afstånd från kusten af Skytien, dvs. Germaniens norra kust; äfv. nämnes ett Baltia ss. liggande på västkusten af Slesvig l. Holstein. Adjektivet har säkerligen först användts om ”Baltiska hafvet” (se a). Enl. Adam af Bremen kallades det så, emedan det likasom ett bälte (”in modum baltei”) sträckte sig långt inåt landet; namnet skulle i så fall hafva uppkommit i sydvästra delen af Östersjön, där ännu Bälterna skulle vara en kvarlefva af det forna namnet. Schafarik Slav. alt. 1: 451 härleder ordet från fpreuss., lett. o. litau. baltas, hvit (jfr Lönborg Adam af Bremen 97 1897). K. F. Johansson i Kuhns Zeitschr. 36: 385 anser däremot stammen identisk med den som ingår i fslav. blato, kärr, moras. Enl. de två sistn. förf. härstammar ordet från sydöstra kusten af Östersjön; Johansson antager, att det urspr. haft afs. på de där befintliga flodmynningarna o. strandsjöarna]
som tillhör l. har afs. på Östersjön l. länderna omkring densamma, särsk. ryska östersjöprovinserna. Baltiska finnar (dvs. ester o. liver). Uthi faucibus maris Balthici eller the Beltiske inloppen. RARP 7: 192 (1660). De Baltiska Venderna. Strinnholm Hist. 4: 80 (1852). Tankar på ett baltiskt välde / Ej Christina föresväfva. Snoilsky 2: 22 (1881). Den äldre baltiska isströmmen har bragt block af en mängd bergarter från Östersjöområdet långt mot vester. Nathorst Jord. hist. 1001 (1894). Baltiska silurbäckenet. Därs. 677. — särsk. i förb.
a) [jfr d. det baltiske hav, t. das baltische meer, eng. the Baltic (Sea), ryska Baltiskoje more, mlat. mare balticum] (mindre br.) Baltiska hafvet, Östersjön. RARP 6: 321 (1658). Lifland .. gränsar .. i Väster emot det Belthiska Hafvet. Celsius G. I 732 (1753, 1792). Strinnholm Hist. 1: 14 (1834). A. Granlund i NF 18: 763 (1894) — (†) Baltiska sjön. N. Av. 16 Okt. 1656, nr 1, s. 4. Höpken 2: 615 (1760).
b) baltiska provinserna, ryska östersjöprovinserna. NF 1: 1498 (1876).
c) [jfr t. die baltischen sprachen] baltiska språk, baltiska språkgrenen. A. Erdmann i NF 7: 579 (1883). Lettiska språk l. lettiska språkgrenen, äfven kallad litaviska l. baltiska språkgrenen, är det gemensamma vetenskapliga namnet på tre med hvarandra mycket nära befryndade språk: lettiskan .., litaviskan .. och .. (forn)preussiskan. H. Almkvist i NF 9: 1159 (1885). — jfr SLAVO-BALTISK.

 

Spalt B 185 band 2, 1899

Webbansvarig