Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BAKHÅLL ba3k~hol2 (ba`khåll Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[af BAK, adv. (l. sbst.1), o. HÅLL, sbst.; jfr fsv. hald, förskansad ställning, vaktpost. försåt. d. baghold samt t. hinterhalt, rückhalt]
1) (†) eg.: stöd bakom, ryggstöd, ryggvärn; tillflykt, skydd. Christi wår feltöffuerstes bijstånd och oöffuerwinneliga baakhåld. P. Erici 5: 261 b (1582). Ragotzki och Cossakerne hafwa Turcken til theras (dvs. sitt) baakhåld. N. Av. 23 Maj 1657. s. 3. De uproriska (skulle) derigenom beröfvas alt bakholl och alt det bistånd, som de hit intil lofvat sig. Asiat. B. 2: 460 (1747). Bakhåll .. Tillflykt: subsidium. Lindfors (1815).
2) [jfr ä. d. baghold, t. hinterhalt] om större l. mindre truppstyrka som befinner sig bakom den öfriga hären.
a) (knappast br.) reserv. Subsidium .. Baakhåll, hinderhåll i Krigh. Lex. Linc. (1640). Bakhåll .. Secunda acies. Sahlstedt (1773). Bakhåll .. Reserfarmé: subsidia. Lindfors (1815). Meurman (1846). jfr Cavallin (1875).
b) (†) eftertrupp. Trompetaren hafwer intet råkat på Företrafwet, vthan kom på Baakhållet, som .. Öfwerste Winter förde. N. Av. 27 Mars 1656, s. 3.
3) [jfr fsv. hald, ä. sv. HÅLL, försåt; jfr äfv. d. baghold o. t. hinterhalt med liknande bet.]
a) om själfva det förh., att ngn (eg. en större l. mindre trupp) intager en dold ställning (eg. bakom motståndarens rygg) för att därifrån anfalla honom: försåt; i sht i förb. med prep. Ligga, lägga sig, förlägga manskap i bakhåll. Råka ut för bakhåll. J skolen wara j bakhåll affsidhes widh stadhen. Jos. 8: 4 (Bib. 1541). (Goterna skulle) fördela sigh vthi twänne hopar, hollandes medh then ena hopen vthi baakhold widh kiärren. Schroderus J. M. kr. 176 (1620). Det är en feg bof, som lagt sig i bakhåll för er. Leopold 3: 147 (1798, 1816). Då trupper utläggas i bakhåll. är det framför allt nödvändigt att hålla fienden i okunnighet om att någon truppstyrka der finnes. Tj.-regl. 1867, 4: 161. (Lejonet) lägger .. sig i bakhåll för de vildt lefvande djuren. Brehm 1: 98 (1874). Ahrenberg Hemma 194 (1887). — särsk.
α) i numera mindre br. förb. Sedan kom en myckenhet Ryssar fram som stått i bakhåll. Nordberg 1: 572 (1740). På det Nils Sture och Knut Posse, dem han (dvs. riksföreståndaren) med utvaldt manskap hade satt i bakhåll, måtte ur skogen taga fienden i sidan. Dalin Hist. 2: 779 (1750).
β) (mindre br.) utan prep., konkretare. The män j Sichem bestelte itt bakhåld offuerst på berghen, och röffuadhe på wäghenom alla the som foro ther fram. Dom. 9: 25 (Bib. 1541; öfv. 1896: lade Sikems borgare folk i försåt). Vid eftertruppen, der faran är, / Och bakhåll på snåren glänta, / Der följer Carl sin tågande här. Snoilsky 2: 55 (1881); jfr c.
b) [jfr t. hinterhalt] om ställe där ngn ligger i försåt. Mädhan wij flyy för them, skolen j redho wara j bakhållena och tagha stadhen in. Jos. 8: 7 (Bib. 1541; öfv. 1896: skolen I stå upp från bakhållet). Johansson Hom. Od. 16: 462 (1845). Misslyckas språnget, så förföljer lejonet icke sitt rof, utan återvänder, liksom skamflat, till sitt bakhåll. Brehm 1: 98 (1874). Ännu höllo vi oss i våra bakhåll. P. Rosenius i Ord. o. bild 1897, s. 21.
c) [jfr t. hinterhalt] (numera mindre br.) i försåt liggande person(er) l. skara; jfr BAK-HÄR. The hadhe een lösn sigh emellan(,) the män aff Israel och bakhållet. Dom. 20: 38 (Bib. 1541; öfv. 1896: dem som lågo i bakhåll). Tartarernas bakhåll, som legat förtäckt, kom fram å alla sidor. Nordberg 2: 172 (1740). Nu rusar bakhållet fram på den förföljande fienden. Geijer I. 2: 13 (1803). Kolmodin Liv. 1: 263 (1831).
4) [jfr t. hinterhalt o. rückhalt] (mindre br.) bakslugt försåt; listigt l. hemligt förbehåll, underförstådd mening (i tal eller skrift); insmuget ord l. uttr. hvarpå påståenden stödjas hvilka motståndaren från början ej kunnat ana; kryphål. Reserv, bakhåll: förbehåll. Swedberg Schibb. 295 (1716). Men Hans Maij:t försäkrar sig tillijka, at H(err) Bassewitz lärer gå upriktigt till väga ok at Hans Maij:t icke må förmärka hos honom något bakhåld i des negociation. 2 RARP 3: 384 (1722). Almqvist (1842). Den der frasen var ett bakhåll af honom, för att komma, dit han ville. Dalin (1850). Kindblad (1867). Det födde tillit, detta trygga / Väsen, som så utan bakhåll var. Strandberg 1: 244 (c. 1870). Wirsén Vint. 142 (1884, 1890).
5) [jfr t. hinterhalt] (mindre br.) i förb. som beteckna, att ngt för tillfället är l. hålles doldt l. undangömdt l. obemärkt, men vid lämpligt tillfälle kan komma till användning (särsk. för att öfverraska möjliga motståndare): reserv; i sht i förb. med prep. i; jfr BAK-FICKA. Du har i bakhåll änn en hemlighet kanske. / Förskräcks! Den skall bli röjd. Remmer Theat. 1: 120 (1814). Man vet alltid hvarest man har honom. Der ligger ingenting i bakhåll. Wallin Rel. 4: 154 (1832). Så fort han .. ville komma in igen (på fästning) .., så hade han en liten sak i bakhåll, som han då ämnade ange. Almqvist Skälln. 77 (1838). Hafva i bakhåll .. (dvs.) spara, gömma för en senare tid l. ett ändamål, som man med list fördöljer. Cavallin (1875).
Ssg: (5) BAKHÅLLS-TANKE30~20. [jfr t. hinterhaltsgedanke] baktanke. Med detta poem förknippade sig .. en liten prosaisk bakhålls-tanke: .. en financiell speculation. Atterbom Siare 4: 268 (1847).

 

Spalt B 120 band 2, 1898

Webbansvarig