Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BAKEFTER bakäf4ter l. bakäf3ter2 l. ba3k~ äf2ter, äfv. ba4käfter (bake`fter l. a` Weste), prep. l. adv.
Ordformer
(ba(a)k ef(f)ter Mat. 9: 20 (NT 1526), Lex. Linc. (1640, under retro), Nordberg 1: 226 (1740) m. fl. bak-efter Lind (1749); bakefter Kalm Resa 2: 134 (1756) osv.)
Etymologi
[af BAK, adv., o. EFTER, prep. l. adv.; jfr d. bagefter]
Anm. Ordet har numera i allm. en ngt hvardaglig anstrykning o. torde mindre gärna användas i vårdad framställning.
I. prep.
1) i fråga om rum.
a) då personerna l. föremålen tänkas röra sig i samma riktning: efter (vanl. med förstärkt bet., ofta med bibet. af nära inpå), bakom. Han gick bakefter likvagnen. En qwinna .. gick baak effter honom (dvs. Jesus), och kom wedh hans clädhes foll. Mat. 9: 20 (NT 1526). Bak effter Grodinsky Regimente fölgde åter 2. Compagnie Heyducker. N. Av. 22 Nov. 1655, s. 2. Af dessa Dolphins (dvs. delfiner) voro åtskillige, som viste sig så väl bakefter som fram för skeppet. Kalm Resa 2: 134 (1756). Bakefter dig ilar skidlöpare god. Tegnér 2: 150 (1821). Lappen, som kom åkande bakefter mig. Castrén 1: 103 (c. 1844). Böttiger i SAH 50: 347 (1875). — (föga br.) bildl. i uttr. lämna (ngn) bakefter sig = BAKOM I 1 b γ. Lindfors (1815). Dalin (1850).
b) i annan anv.
α) (numera föga br.) efter. Vij (dvs. Sverige) moste hafva vakande öga på vore grannar bak effter oss (dvs. i vår rygg) och uthmed sijdan. RP 8: 90 (1640). Domare Reglor, som finnas tiltryckte bak effter wåra Lagböker. Swedberg Schibb. 306 (1716). Therefter justerades Extractum Protocolli .. samt approberades, så lydande som det bak efter protocollet finnes. 2 RARP 5: 370 (1727). Adjektivets gammalmodiga flyttning bakefter substantivet. Leopold 5: 201 (c. 1827). De rädda sig till sin moders förborgade hem, hvars port de bakefter sig tillstänga. Atterbom Siare 1: 108 (1841); jfr a. Deras (dvs. de lättväpnades) ställning var .. bakefter Hopliterne. Palmblad Fornk. 2: 155 (1844); jfr a. — (föga br.) bildl. i uttr. stå bakefter (ngn l. ngt) = BAKOM I 1 b γ slutet. Thuresson Burk Rättfärd. 44 (1896).
β) (†) i uttr. se bakefter sig, se sig om, se bakom sig. Deleen Meid. 426 (1825).
2) (föga br.) i fråga om tid: efter. Tätt bakefter alla julnöjena kom en bal hos (grefven). Dalin (1850).
II. adv.
1) i fråga om rum.
a) motsv. I 1 a: efter, bakom. Een quinna .. gick baak effter så ath hon fick tagha på Jesu clädhefåll. Luk. 8: 44 (NT 1526). Balck Esop. 191 (1603). Vi finne, at de gerna skulle villia blifva bak efter. Lagerström Bunyan 2: 195 (1727). Jag .. vandrade .. än framföre tåget och än bakefter. Atterbom Minnen 446 (1818); jfr I. Dalin (1850). — (föga br.) bildl. i uttr. blifva bakefter, blifva efter, ej hinna med, öfverträffas af andra i skicklighet l. färdighet osv. Dalin (1850). Cavallin (1875).
b) (numera föga br.) motsv. I 1 b: efter, bakom; baktill. Willman Jap. 165 (1667). I min näringsväg vid trumman och musköten kommer ingen fort, som ej har sitt namn skarfvadt med ett .. von framför eller en .. hjelm bakefter. J. Wallenberg 277 (1771). Knäbanden .. brukas icke bredare fram-till och bak-efter, än vid pass tre fjerdedels tum. Manskläd. 7 (1778). Hedern fick sitt rum till höger, och ringheten till venster, eller bakefter. Leopold 3: 442 (1795, 1816). — bildl. i uttr. stå bakefter, stå tillbaka, vara l. betraktas ss. underlägsen. Han måste stå bak-efter. Lind (1749).
c) (†) tillbaka, bakåt. Mannskapet stiger bak effter åt (kanon-)Mynningen. Grundell Artill. 181 (1705).
2) (föga br.) i fråga om tid.
a) efteråt, sedermera. Fosz 461 (1621). Atterbom 2: 335 (1827, 1854). Jag .. köpte en liten (penningpung) af silke, som bakefter visade sig vara vanlig bomull. Backman Reuter Bræsig 39 (1872). Thuresson Burk Rättfärd. 40 (1896).
b) [jfr nor. baketter] (i Skåne, hvard., mindre br.) för sent. Komma .. bakefter. Cavallin (1875).

 

Spalt B 112 band 2, 1898

Webbansvarig