Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BAKDANTAN ba3k~dan2tan, r. l. f.
Etymologi
[fsv. bakdantan]
(mindre br. utom i arkaistiskt färgadt uttryckssätt) vbalsbst. till föreg.: förtal, baktal. Jnghen vill lijdha bakdantan och oondt rychte. O. Petri Män. fall C 3 a (1526). Han gillad’ ey förtahl, bakdantan ok ordsmekning (dvs. smicker). Lucidor Hel. M m 3 a (1674). Upricktig redlighet, eij fuhl bakdantans kynne, / Upväckte med sin gadd Satyrens (dvs. satirens) tvära lynne. Düben Skaldek. 17 (1721). (Reformmotståndarna inom skolkommittén hafva) hittills ej gjort några egentliga utfall, med undantag af .. en och annan kristlig bakdantan af dem, som ej tänka på samma sätt som de. Tegnér 6: 80 (1827). — konkretare. Them som förgifftigha lögner och bakdantan ibland folket vthsprijdha. Ups. möt. H 1 a (1593).

 

Spalt B 110 band 2, 1898

Webbansvarig