Publicerad 1903   Lämna synpunkter
AUTOPSI a͡u1topsi4, äfv. a͡ω1-, äfv. AVTOPSI av1-, r. (f. G. Dalin (1871)); best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr t. o. fr. autopsie, äfvensom eng. autopsy, nylat. autopsia, af gr. αὐτοψία, skådande med egna ögon (jfr AUTO- o. OPTIK)]
1) handling(en) l. förhållande(t) att ngn själf ser (l. sett) ngt, beskådning med egna ögon, besiktning som ngn personligen företager l. företagit. Tegnér 6: 86 (1827). Läkaren (får) aldrig .. (vid rättsmedicinska undersökningar) rätta sig efter andra personers utsago, utan endast efter en sorgfällig avtopsi. Wistrand Forens. 99 (1838); jfr 2. Orten är enligt autopsi beskrifven af Spon. Palmblad Fornk. 1: 397 (1844). Framställningen måste vara grundad på autopsi. Wirsén i PT 1902, nr 26, s. 3. Ahlberg Apostlar 30 (1903).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (mindre br.) med. likbesiktning, obduktion. Väktaren 1856, nr 30, s. 4. Autopsi af en qvinna. Hygiea 1860, s. 350. Geete Ordklyf. 172 (1888).
3) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] i fråga om den antika mystiken: skådande af det gudomliga. NF 19 (1895).

 

Spalt A 2707 band 2, 1903

Webbansvarig