Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARMDOM, m.; best. -en.
Etymologi
[med anslutning till RIKEDOM bildadt af ARM, adj., o. -DOM]
(†; jfr Cederschiöld Döda ord 21 (1893)) fattigdom, armod; jfr ARM, adj. 4. O. M. Gothus i HSH 1: 25 (1527). Thenne theris (dvs. menige mäns) långvarige älendhet och armdom, som the udi kongh Erichs ofridsamme regemente alt för lenge undergefne varidt hafve. RA 2: 264 (1568). Phrygius Him. lif. 79 (1615). At lefwa wid armdom och matlösa. Verelius Götr. 8 (1664). — konkret: ringa, torftig egendom l. förmögenhet. Recula .. En ringa ting, armdom, armodh. Lex. Linc. (1640).

 

Spalt A 2318 band 2, 1901

Webbansvarig