Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANTAGARE an3~ta2gare, m.||(ig.); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
person som antager. — särsk.
1) [jfr t. annehmer] (knappast br.) till ANTAGA II 4 c β: (växel)acceptant. Jungberg (1873).
2) (†) till ANTAGA III 4 b: person som åtager sig (arbete). Så snart werket igenom wederbörlige antagares flit och omkostnad kan til gångs brakt warda. Bergv. 1: 286 (1673).

 

Spalt A 1861 band 2, 1900

Webbansvarig