Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANSMAK, sbst.
Etymologi
[af AN, adv. III 1, o. SMAK; jfr t. bei-, nebengeschmack]
(†) bismak. Då .. (bränntorfven) brunnit litet, är röken förbi och sedan conserverar han sig länge och behåller elden, att man för honom kan steka en stek, utan ringaste ansmak. Tidström Resa 55 (1756).

 

Spalt A 1756 band 2, 1900

Webbansvarig