Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANSLAGNING an3~sla2gniŋ, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[efter t. anschlagung bildadt ss. vbalsbst. till ANSLÅ, med anslutning till p. pf. anslagen; jfr AFSLAGNING]
1) (†) = ANSLAG 15. RP 8: 340 (1640).
2) till ANSLÅ II.
a) bokb. fastslående (af beslag på pärm); jfr ANSLÅ II 1 a α.
b) (†) = ANSLAG 16 a α. Schultze Ordb. 4503 (c. 1755).
c) (†) = ANSLAG 16 a β. Så snart the såge anslagningen på dörren, wiste the sigh att inställa igen. RARP 4: 198 (1649).
d) till ANSLÅ II 5 c. Uppf. b. 6: 465 (1875). Pressaren, som synes också haft anslagningen om hand, tillkom det att iakttaga måtta och ej sträcka klädet ”vidare än till dess rättmätiga jemkande nödigt vara kan”. I. Steffenburg i Tekn. tidskr. 1884, s. 98. H. Nordin Därs. 1890, s. 159.
Ssg: (2 d) ANSLAGNINGS-MASKIN300~02. Anslagningsmaskin för torkning af yllevaror. Tekn. tidskr. 1872, s. 66.

 

Spalt A 1743 band 2, 1900

Webbansvarig