ANRÄKNA, v.
 Etymologi
[efter t. anrechnen; jfr ä. d. anregne, nnt. anreken, holl. aanrekenen]
 
 
 
(†) uppskatta l. värdera (så l. så högt); jfr ANSLÅ. Den qvarnen bör inthet högre anräknas än hon tilförene är anslagen och taxerad. RP 3: 224 (1633). 
 
   
Spalt A 1671  band 2, 1898
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se