Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANNO an3ω2 l. 40, adv.
Etymologi
[af lat. anno, ablativ af annus, år; jfr ANNALER, ANNATER, ANNUELL o. ANNUITET, äfvensom BIENN, PERENN, SOLENN o. DECENNIUM]
(numera bl. arkaiserande i sht i kåserande stil, ofta med skämts. anstrykning) i förb. med följ. årtal: år. Om Kyrkio Stadgar och Ceremonier .. Ehn liten rettelse .. Scriffuen Aff Erchebiscop Lars j Vpsala, Anno 1566 .. Tryckt .. Anno 1587 (boktitel). Anno Tusend niyetijo och fyra. Sigfridi K 4 a (1619). Dee, som haffve varit i detta kriget ifrån anno 1618. RP 6: 12 (1636). Anno 1642. den 16. Augusti, begofwe wj osz .. uppå resan ifrån Stockholm til America. Holm N. Sv. 63 (1702). ”Från Anno Tretton.” .. Af Fritz Reuter. Hörner (1869; boktitel). Två klingdikter anno 1899. F. Wulff i Ill. tidn. 1899, s. 72. Anm. I ä. tid användes ofta de fullständigare (latinska) formerna anno Domini (O. Petri Kr. 195 (c. 1540)), anno Christi (Holm N. Sv. 17 (1702)) m. fl.

 

Spalt A 1629 band 2, 1898

Webbansvarig