Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANLEDNING an3~le2dniŋ (a`nledning l. ; Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar. eg. vbalsbst. till föreg.
Etymologi
[efter t. anleitung; jfr d. anledning, nnt. anleedung, holl. aanleiding]
1) (†) ledning (af ngn till ett bestämdt mål l. i en viss riktning).
a) till ANLEDA 1. i mera eg. bet.: (ngns) anvisande af vägen; vägledning. Genom theras Höfwidzmans .. anledhning kommo (etolierna) .. in vthi Stadhen. Schroderus Liv. 428 (1626). Jag geck .. förmedelst någre Cossakers anledning igenom ett pass. Dahlberg Dagb. 111 (c. 1660). Dalin Hist. 2: 482 (1750).
b) bildl., till ANLEDA 2. The (ynglingar), som ärnas til hederligare (dvs. förnämligare) embeten, och skola .. blifva then stora menigheten til anledning (dvs. rättelse) och eftersyn. Rydelius Förn. Föret. § 18 (1718, 1737). — särsk.
α) ledning, handledning. Att han uthij dette ville gifue Cantzleren, såsom en fremmande och okendh (dvs. obekant), anledhningh. Oxenst. brefv. 1: 136 (1620). (Baazius) hastade .. til Upsala, at han måtte nyttia Freinshemii och andra lärde Mäns anledning. Spegel Kyrkohist. 2: 171 (1707). (Arbetet) var egenteligen ärnadt, at nyttjas vid en gosses upfostran, och tjena til anledning för hans Läremästare. Liljestråle Fid. Föret. 1 (1797). — särsk. [jfr t. anleitung] handledning i l. inledande öfversikt af ett ämne l. en vetenskap o. d. Aff them (dvs. lärarna) skal han (dvs. lärjungen) fatta sigh til sinnes (dvs. inhämta) en kort Anledning til Verszkonsten .., hwilken An- och Handledning aff thetta Wärck een kan korteligen hafwa. Arvidi 5 (1651). Til en kort anledning i thetta vidlöftiga och vigtiga ämne, vil jag anföra (följande). Nehrman Pr. civ. 199 (1732, 1751). konkretare: En liten manuduction, eller anledningh till bemelte (franska) tungomåhl kortelighen samman satt. Pourel de Hatrize Förord 5 (1650).
β) anvisning. Effter upläste Textz anledningh. Rudbeckius Kon. reg. 19 (1614). Effter Naturens anledning. Rudbeck Atl. 1: 88 (1679). Oeconomia Eller Hushålds-Book, Sampteliga Thet Ährbara Qvinnokiönet til hielp och anledning, vid hvarjehanda förefallande Hushålds-Sysslor. (1730; boktitel); jfr α. Desse til namnen odödelige Män hafva lånt hvars annars ljus och anledningar at gå vidare. Schützercrantz Præs. i VetA 1755, s. 8. Vår utvertes Gudstjenst erbjuder oss en sådan anledning, ett sådant hjelpmedel till vår inre förbättring. Lehnberg Pred. 1: 8 (c. 1800).
2) (numera föga br. utom i a β o. b) ngt som visar vägen till l. leder till upptäckande af ngt; tecken, spår (till ngt). I hela den H. Skrift finnes icke den minsta anledning dertil, at vår Frälsare, som der kallas nu Gud, nu Människa, nämnes såsom två personer. Nohrborg 9 (c. 1765). På närmare eller fjermare håll uptäcka någon anledning til väg. Cederborgh UvT 3: 13 (1810). Anledning, tecken: indicium; signum; vestigium. Lindfors (1815). Cavallin (1875). jfr: Man hade både underrättelser och fiändtliga anledningar från Moskau, att Storförsten ärnade fördrifva de Svenske. Hallenberg Hist. 3: 75 (1793). — särsk.
a) indicium.
α) (†) filos. Den nya filosofien .. måste i brist af all intuitiv kännedom nödvändigt bygga på blotta anledningar med deraf uppgjorda slutsatser. Leopold 6: 143 (1806); jfr 3.
β) (fullt br.) jur. närmande sig 3: grund till misstanke om brottslighet. Alla anledningar tala mot den anklagade. Dock äro någre personer häktade på starka anledningar. EP 1792, nr 8, s. 1. Förekommo mot honom besvärande anledningar men icke fullt bevis, ålades han att .. värja sig med ed. Carlson Hist. 2: 39 (1856). Döma någon på blotta anledningar, utan skäl och bevis. SAOB (1870).
b) (fullt br.) bergv. (förmodadt l. funnet) spår till (ännu obrutet) malmstreck l. malmfyndighet. Linné Ungd. 2: 273 (1734). Den bästa anledningen, som under detta skiärpandet sig yppat, är .. vid Gåsebäck. L. Benzelstierna i VetAH 2: 243 (1741). Anledning och brytning efter Silfver-malm. Hülphers Dal. 167 (1762). (Jag ärnar) undersöka några anledningar till kopparmalmstreck, som man tror sig ha funnit. Topelius Vint. I. 2: 176 (1862, 1880). Anledningar till jernmalm. SAOB (1870). jfr: Anledningar til förborgade Malm- och Mineral-streks updagande. Fischerström 1: 496 (1779). — jfr BLYGLANS-, GRUF-, JÄRN-, JÄRNMALMS-, KOL-, MALM-, MINERAL-, SILFVER-ANLEDNING m. fl.
3) (numera föga br.) ngt som tyder på l. leder till antagandet af; grund att sluta sig till l. förmoda l. misstänka (att ngt förhåller sig på visst sätt); skäl att antaga, antydan om ngt; jfr ANLEDA 4. I .. svåra brottmål, må Domaren höra then, som jäfvad är, utan ed, ther anledning är, at ther med lius i saken få. RB 17: 9 (Lag 1734). En Brun, hvars gräfvande gifvit första anledningen til, at därstädes voro Antiquiteter til finnandes. Björnståhl 1: 197 (1771); jfr 2 b. Då Mornays sammansvärjning yppades, förekommo åtskilliga anledningar, att denne stått i hemligt förbund med hertig Karl. Fryxell Ber. 4: 33 (1830); jfr 2 a β. Ingen anledning förefinnes att uppgiften är diktad. Beskow K. XII 2: 230 (1868). Styffe Un. 315 (1880). — särsk.
a) (numera mindre br.) i förb. det är (all) anledning att, det är all sannolikhet för att, det är antagligt att. All anledning var, att han blifvit smittad. Törneros Bref 1: 252 (1827). Det är all anledning att saken snart går igenom. Bremer N. verld. 2: 87 (1853). Anledning är att han (dvs. den åtalade) håller sig undan. PT 1896, nr 9, s. 1.
b) i förb. efter all (möjlig) anledning, efter allt att döma, efter all sannolikhet. Efter all a(n-ledning). Selon toutes les apparences. Nordforss (1805). Ett ypperligt porträtt, kraftigt karakteristiskt och efter all anledning natursannt. Rydberg Varia 213 (1891). De Geer Minnen 2: 150 (1892). — (mindre br.) Efter alla anledningar. Stagnelius 2: 194 (1821). jfr: Efter flera starka anledningar var det hans verk. Trolle-Wachtmeister 1: 206 (1809).
4) om ngt som leder till l. föranleder, gifver uppslag l. impuls till ngt: skäl, grund (till ngt); närmast verkande (yttre) orsak (till ngt); ofta i motsats till djupare liggande orsak(er). Af (l. ) förekommen anledning får jag härmed tillkännagifva. Festlig anledning, omständighet, som föranleder en festlighet. Taga sig, hämta, få anledning (af ngt) att göra ngt. Jag ber om ursäkt. (Svar:) Ingen anledning! Hvad var anledningen till deras ovänskap? Denna händelse gaf anledning till en viktig upptäckt. Stiernhielm Arch. C 2 a (1644). The ogudachtige skälmar (hade) mig vtan then ringaste anledning på rätt mordiskt sätt angripit. Humbla 19 (1740). (Franske ministern har) tagit sig anledning at misstäncka Sveriges upsåth. Höpken 2: 393 (1757). Efter all anledning at sluta. Nohrborg 352 (c. 1765); jfr 3 b. Jag har all anledning att tro. Kexél 1: 238 (1789). Christian IV hade ifrån början af Sveriges krig i Polen och Ryssland sökt anledning att anfalla Sverige. Hallenberg Hist. 1: 49 (1790). Dessa stycken hafva blifvit författade på särskilta tider och af olika anledningar. Leopold 3: 310 (1816). Man .. bör noga skilja emellan anledningarne och orsakerna till revolutioner. Geijer I. 1: 10 (1818). (Denna stund) gifver dig .. rika anledningar till glädje. Tegnér 4: 205 (1824). Tvåkammarsystemet har .. i England .. haft sin historiska anledning i den Norrmandiska eröfringen. Boström Statsl. 78 (1859). Jag blef dertill en oskyldig a(nledning). Cavallin (1875). Mössorna saknade hvarje giltig anledning att inskränka konungens personliga frihet. Odhner G. III:s hist. 1: 128 (1885). — särsk.
a) [jfr holl. naar aanleiding van (iets)] i förb. i l. med (i ä. tid äfv. ) anledning af (ngt).
α) (nästan †) närmande sig 1 b: med ledning af, i anslutning till (ngt). Kyrkol. 22: 2 (1686). Wi straffe grofwa syndare i anledning af Gudz ord. Swedberg Sabb.-ro 192 (1690, 1710). Predikan hålles, i anledning af de .. påbudna .. Texter. Handb. 1811, s. 21.
β) i följd af, på grund af. Med anledning af hvad som yttrats vill jag anföra följande. Resolution 25 Okt. 1686, mom. X. I anledning af sit gifte med Brigitta, Konung Harald Gilles doter, giorde (Karl Jarl Suneson) fordran på Norska Kronan. Dalin Hist. 2: 63 (1750). Med anledning af Kongl. Maij:ts nådiga Resolution. Vg. fornm. tidskr. 6—7: 33 (i handl. af 1755). Divertissement, I anledning af Svenska Flottans Seger. Envallsson (1788; boktitel). Med anledning af bazaren för .. Eugeniahemmet. Wirsén Sång. o. bild. 32 (1884; öfverskrift å en dikt). [jfr: (på) GRUND (af)] (†) i förb. på anledning af. Ångman i VittAH 8: 183 (1794). (Dalin dömdes) på anledning af ett litet sarkastiskt skämt .. förlustig sitt embete som Kronprinsens informator. Leopold 5: 455 (1799). jfr: Bruket .. att på blotta anledningen af ett stort namn i kalendern .. hopkalla folksamlingar. Dens. 3: 311 (1801, 1816).
γ) (föga br.) angående, på tal om; apropå. I anledning af Svedenborg, kan du ge mig adress på något brukbart utdrag ur hans voluminösa skrifter? Tegnér 5: 430 (1825).
b) [jfr holl. aanleiding] (†) motiv, källa, förebild (hvaraf en konstnär l. en författare begagnar sig). Trollet. Lustspel I Fyra Acter .. Anledningen til detta Stycke är tagen af .. Collés .. l’Esprit follet. Altén (1797; boktitel). Från någon af romanserna (i Tegnérs Fritjofs saga) hemta anledning till en målning på vagnsdörren. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 100 (1830). Ett fritt bearbetande af utländska anledningar. Atterbom Siare VI. 1: 165 (1852).
5) (nästan †) möjlighet, lägenhet, tillfälle. Alle andras hopp och anledning till att förwirra wår Stat. RARP 2: 114 (1634). Med dem, som kunna arbeta, och hafva anledning at förvärfva sig nödtorftig bärgning, bör .. Församlingen icke betungas. Bælter Cerem. 642 (1762). Till Linguistiska forskningar äger och nyttjar jag de rika anledningar, som .. erbjudas. Liljegren i Iduna 8: 156 (1820). Huru många anledningar till christelig försakelse .. har du ej uraktlåtit ..! Wallin 1 Pred. 2: 442 (c. 1830). — konkret: lägenhet; bekväm tillgång (till land), landningsplats. Hans Kongl. Majst. fant .. nödigt att låta recognosera .. alle hamner, inlop och anledningar på Seland. Dahlberg Dagb. 173 (c. 1660; möjl. felaktigt för anlendningar, till ANLÄNDNING; jfr dock HAMN-ANLEDNING).

 

Spalt A 1517 band 1, 1898

Webbansvarig