Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANDRAGA an3~dra2ga (a`ndraga Weste), v. -er, -drog, -drogo, -dragit, -dragen; se för öfr. DRAGA. vbalsbst. -AN (mindre br.) (-en G. I:s reg. 16: 178 (1544), Tegel G. I:s hist. 2: 116 (1622)), -ANDE (se d. o.), -ELSE (†, RARP 4: 276 (1649), Lind (1749)), -NING; -ARE (föga br., Jungberg (1873)); jfr ANDRAG.
Ordformer
(ahn- J. De la Gardie i Oxenst. brefv. 5: 20 (1613))
Etymologi
[jfr d. andrage, mnt. andragen, andregen, holl. aandragen, t. antragen; jfr äfv. t. anziehen samt AN, adv. II 4]
— jfr DRAGA AN.
1) [jfr t. anziehen] om rörelse.
a) (†) draga till sig. jfr: När Oxen andrager första Juulet, så löffter hwar kugge sin slaga som uthslå Säden. Risingh Landb. 31 (1671; om tröskverk). — bildl. Om man skall sökja att andraga igen dee affallne .. furster. RP 6: 401 (1636). med indirekt obj.: Den .. som sigh heele Collegij myndigheet andrager och tillwäller. Civ. instr. 67 (1655).
Anm. I språkprofvet från Risingh kunde andraga möjl. hafva bet.: draga på, börja draga. Mycket möjligt är dock äfv., att det är tryckfel för det kort förut i alldeles liknande sammanhang mötande OMDRAGA.
b) [jfr t. die registerknöpfe anziehen] mus. utdraga (en registerknapp); särsk.: med hjälp af registerdrag sätta (ett system af pipor) i förbindelse med väderlådan. Man bör .. Andraga registren med varsamhet. Moberger Choralspeln. 69 (1805). Efter stämmornas andragning. Brunius Metr. 422 (1836, 1854). Mankell Mus. hist. 1: 254 (1864). Några stämmor kunna .. helt beqvämt andragas genom knappar under manualen. SD (L) 1897, nr 319, s. 3. jfr: I orgeln lemna .. spelventilerna .. den från bälgen kommande luften tillträde till kancellerna och derifrån genom de för tillfället andragna parallellernas hål upp i piporna. A. Lindgren i NF 17: 565 (1893). jfr äfv.: Spegeln, hvari organisten iakttager altartjensten, .. andrages med en vanlig stämknapp. Brunius Metr. 422 (1836, 1854).
c) (mindre br.) anstryka. När (fiolen) .. genom att andragas med stråken bringas att vibrera. Schéele Själsl. 140 (1894).
2) [jfr t. antragen] (†) erbjuda. Then sigh föresätter en högh .. person någen Skänk .. at andragha. Schroderus Liv. Föret. (1627). Lex. Linc. (1640, under defero). Om Oss .. något vthrijkes Land eller Herskap andrages. Carl Gustafs försäkring 20 Okt. 1650, mom. 5. jfr: (Herr Begärlig) komm flere gånger till Barmhertig .. och androg henne sin kärlek. Lagerström Bunyan 2: 94 (1727).
3) [efter mnt. andragen, andregen l. ä. t. anziehen] (i sht i kurialstil samt skämt. i vissa förb.) anföra, föredraga, meddela. Åklagaren tillfrågades, om han hade något ytterligare att andraga. Nå, hvad har du att andraga? Civ. instr. 311 (1626). Efter få omsvep androg jag .. för pappa och mamma mitt ärende. Cederborgh OT 3: 57 (1814). Om du icke alltid kom bakfram med hvad du har att andraga. Carlén Repr. 104 (1839). Så ofta någon .. hade en rättssak att andraga inför konungen för att få den afdömd. 2 Sam. 15: 2 (öfv. 1896). (Riksdagsmän, som) ej haft ett enda ord att andraga. SvD 1898, nr 60, s. 4. — (mindre br.) Hvar och en .. (skall inför rätta) andrage sine saker clarligen, tuchtelige, kortelige och medt sådana ord och scriffter, som ther til tiäne. RA 1: 264 (1540). Theris underdånige besväringer, som the ödmiukeligen hade andragit. Hist. tidskr. 1895, s. 323 (i handling från 1563). (Felen i adelsbrefven) observerades till widare andragning. RARP 4: 72 (1647). (Venus) skyndade .. sig bårt, at andraga sin klagan för Jupiter. Tessin Bref 1: 168 (1752). Frågor (om statsråds afsättande) .. kunna (äfven) .. af andre Riksens Ständers Utskott än Constitutions-Utskottet hos Stånden andragas. RF 1809, § 107. Den fremmande .. androg, att han hade ett högst vigtigt ärende att anförtro honom. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 157 (1833). Catholikerna androgo såsom besvärspunkter .. deras motpartis hemliga möten. Cronholm Lig. 120 (1839). I det följande vill jag .. framlägga författarens s. k. lärosatser i kritisk belysning, och har jag bemödat mig att andraga allt det viktigaste. E. Laurent i Sv. tidskr. 1894, s. 435. — särsk.
a) mer l. mindre närmande sig bet.: åberopa. Andraga skäl, bevis. Andraga något till sitt försvar. Svart G. I:s kr. 66 (1561). De uti memorialet andragne skiäl. Carl XII Bref 384 (1711). En Fånge, som vet, at dess förhör tilstundar, går ju in i sig sjelf, och tänker hvad han inför Domaren skal, til sitt försvar, andraga. Tessin Bref 2: 161 (1754). Dessa andragne efterdömen (dvs. exempel, fall). Därs. 246. Allt. hvad som till förmån för denna sanning blifvit andraget eller hädanefter kommer att andragas. Wikner Mater. 68 (1870). Till bevis på att så .. är förhållandet andragas sanndrömmarna. Bager-Sjögren Sanndr. 24 (1896).
b) (numera knappast br.) citera. Thet som (i predikan) utur Kyrckiones Lärare, til Förklaring andrages, bör .. alldeles komma öfwerens (dvs. öfverensstämma) med Gudz Ord. Kyrkol. 2: 2 (1686). Män, som .. högtachtade äro ..(,) them jag .. i icke ringa antahl andragit hafwer. Swedberg Sabb. ro Förmäle § 4 (1710). Jag .. andrager theras (dvs. böckernas) namn, ord och ordalag. Dens. Schibb. 305 (1716). Läs the andragne rum. Nehrman Inl. t. jur. civ. 135 (1729). jfr: (Den blinde N. de Werde) hafwer medh (dvs. till) alle Åhörares stoora Förundran andragit (angezogen) alle Textos Juris. Rel. cur. 226 (1682).
c) (†) abs. Thu west wäl hwad sätt szom för nöden wara will till att thale och anndrage för Bönderne. G. I:s reg. 16: 61 (1544). RARP 1: 47 (1627).
4) [jfr ä. t. antragen, holl. aandragen samt ANBRINGA 2 anm.] (†) anklaga. Huruledes de (dvs. P. Brahe m. fl.) hos .. K. M:t af Jöran Pedersson äre vordne andragna, och derföre beskylta, att de .. (i o. för stämplingar) skulle hafva varit tillhopa på .. Ekeberg. HSH 4: 188 (1567). Publius Ruttilius .., som .. Skattmästerna för Menighe man hefftigt androgh och beklaghade (dvs. anklagade). Schroderus Liv. 856 (1626). Lex. Linc. (1640).
5) (†) draga (en växel) på ngn. jfr ANDRAGANDE 2.
Ssgr, se föreg.

 

Spalt A 1361 band 1, 1898

Webbansvarig