Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANAKONDA an1akon3da2 l. 1040, r. l. f. (m. Brehm III. 1: 78 (1876); f. Smitt Brehm 3: 106 (1887)); best. -an.
Ordformer
(anacondo Scheutz Naturh. 133 (1843))
Etymologi
[jfr t. anaconda, eng. anaconda, anacondo, trol. af ostindisk upprinnelse. Ordet användes urspr. om en på Ceylon lefvande jätteorm, men öfverflyttades af Daudin på den nu därmed oftast betecknade arten]
jätteorm, i sht den sydamerikanska arten Eunectes murinus Wagler, Gray. G. Dalin (1871). Smitt Brehm 3: 106 (1887).
Ssg: ANAKONDA-ORM1030~2.

 

Spalt A 1238 band 1, 1898

Webbansvarig