| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALUMN alum4n, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
1) (knappast br. utom med afs. på utländska förh.) helpensionär. Konv.-lex. (1856). Lärjungarna (vid ett franskt collége) äro antingen extranéer (hvilka endast begagna undervisningen) eller alumner (hvilka derjämte åtnjuta bostad och kost). NF 3: 468 (1879).
2) (en läroanstalts) lärjunge. SFS 1835, nr 77, s. 1. En .. alumn af Alexanders-universitetet. Castrén 1: 4 (c. 1850). Skolans dåvarande alumner. De Geer Minnen 1: 20 (1892).
Spalt A 1168 band 1, 1898