Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ALIKVANT al1ikvan4t, äfv. a1li-, adj.
Etymologi
[jfr t. aliquant(er teil), eng. aliquant (part), fr. (partie) aliquante, af lat. aliquantus, af ngn storlek]
(numera knappast br.) mat. om del i förh. till det hela: som vid division icke går jämt upp. Så är 5 en aliquante del af 17. Mört 8 (1727). Sturtzenbecher (1805). — jfr följ.

 

Spalt A 922 band 1, 1898

Webbansvarig